Hejsan nu börjar jag igen!
sitter bara här och beklagar mig men inte så mycket att göra lite depppig är itne förbjudet att vara har jag fel?
men jag är fast i det här min egen kärleksaffär det är jobbigt men sant, sanningen svider, men alla människor har sin själ, men jag vet att en sak är säkert att så länge man inte sviker kan man bli sviken ändå, det är inte det där "så som du vill bli behandlad, ska du behandla andra" värden funkar inte så har jag märkt, oavsett vad folk säger tänker dom mest på dig själv och varför dom inte kan få ha det bra,  och även fast dom klagar på andra som snackar skit älskar dom att snacka skit själva det är vårat (alla människors) måste göra grej känns det som.. ni tykcker säkert jag är skit tråkig som bara skriver och klagar men så här ser jag på saker och ting..



vill se solen går ner i panorama perspektiv.